Det är jobbigt att leva. Det kommer så många motgångar, så många stunder av sorg och nedstämdhet och vilsenhet. Man trevar och famlar. Ibland rasar världen omkring en och allt känns meningslöst och hopplöst. Men det finns alltid en ny dag. Och när den dagen kommer är det man gått igenom en rustning, en karta och en trygghet.
Låt inget sänka er, mina barn. Det gör ont och det går aldrig att hindra men när stormen bedarrar försök se tillbaka och inse att ni på ett sätt är "mer" nu. Andas ut skiten, lämna det bakom er men ta med er ärren med ett lugn och gå vidare.
Hösten och vintern 2023 var det värsta i mitt liv. Jag var nära kanten. Jag stod på den. Våren 2024 var överlevnad. Under sommaren 2024 vände det sakta och nu känner jag livet i mig igen. Jag tror också att jag är mer nu.