All in
Jag har under barnens uppväxt gått från att prata mycket med dem om mindset och vanor för att ta sig dit man vill i livet. Hur man presterar kanske någon skulle fultolka det till. Men det har aldrig handlat om någon form av "press" att de måste prestera utan mitt försök att ge dem insikter om livet som gör att de inte blir offer som känner och kräver saker istället för att TA dem, att vara sin egen lyckas smed. För världen är öppen för den som är kapabel och driven men en hopplös plats för den late, den utan metod och mindset att ta sig an den svåra utmaningen, rida ut det stormiga havet eller bestiga det höga berget metodiskt. Så jag har pratat om dynamiskt mindset (mycket), jag har försökt att aldrig (!) prata om resultat utan prestationen/försöket och lärdomen och möjliga nästa steg. Jag har pratat om vikten av vanor, för att de stabiliserar motivation och disciplin. Jag har visat/sänt videos på inspirerande talare inom dessa områden (vi skrattar om det ibland jag och tjejerna:)). Men jag har också i allt högre utsträckning och frekvens börjat tala om vikten av att välja sin egen väg.
Att välja sin egen väg i livet är den som jag vill och inte någon som förväntas av mig. Det är den som kanskeser svår och krokig och irrationell ut jämfört med den trygga. Men det är den rätta. För jag har levt ett liv som en mycket kapabel person, med verktyg och egenskaper som skulle kunna ta mig nästan var som helst. Jag känner dock att jag aldrig valde en väg utan jag hamnade på en. Främst för att jag inte hade en vision som jag vågade tro på och utforska, för att jag aldrig lärde känna mig själv på riktigt (vem ärjag) utan lät mig definieras av vad jag trodde eller ville andra skulle tycka om mig. Med åren inser jag att egot kanske götts bitvis i mitt val av "karriär" men mening och passion och energi från den har varit konstgjord och kortlivad jämfört med den jag känner när jag skriver och skapar något. Så, jag har försökt beskriva för tjejerna att hitta enpassion -något ni verkligen vill göra - och våga sedan gå all-in på det. Om det finns få jobb, slit häcken av er för att ni ska ta ett av dem. Om det tar tid, låt det vara så för kampen och resan och strävan är ... livet; det som skapar mening i tillvaron.
Jag har mer att säga om detta och det ska jag, för jag ska samla det jag tror om livet till främst mina tjejer en dag men kanske också någon enstaka annan. Min resa är på hemväg nu och jag känner att jag börjar förstå vad som är hem för mig och vilken stig som är rätt stig tillbaka. Hoppas tjejernas stig ärden de väljr fast den är svår och inte den breda, allmänna och trygga bara.
Bukowski var förstås extrem på sitt sätt men hans ord om att ge sig hän sammanfattar ändå till del vikten av att förstå att "lycka" och harmoni ofta finnes när man går all-in.
